när Håkan är ensam i Köln..
I natt blev man väckt av att brandlarmet gick kl 01:00. Det var ett infernaliskt ljud från dosan som sitter i förrådet.
Jag är fortfarande lomhörd och har faktiskt smärta i öronen idag med. Hoppas det inte blir tinnitus.
Jag försökte först att stänga av den, men det gick inte. Till sist lyssnade jag i korridoren, och då förstod jag att det var hela huset.
Då gick jag ut och det hade alla andra gjort också, eller så var de på väg.
Brandkåren var snabbt på plats, skulle tro att det gick mindre än 10 minuter. Polisen kom också.
Det var ett falsklarm, men det tog ändå ca en timme innan man kom i säng igen.
Thomas undrade om vi har sådan här action i Sverige.
Flera frågade var du var…
Ja, sådana nätter har jag.
som som, som sommaren, kan det aldrig bli...
en vecka i Sverige (eller en vecka på Holmen)
Första dygnet tillbringades hos älskade Steph i Majorna med middag på Red Lion och gott eftersnack sen hemma i det nyrenoverade köket.
Väl hemma på Holmen var det dags för det sedvanliga "starta upp huset görat". Vädra, vrida på huvudvattenkranen, spola vatten i alla avlopp, starta frysen, handla mat och fylla på förråden, städa..Ja, för det blir faktiskt smutsigt ändå i ett hus som bara står tomt. På något vis letar sig damm och annat grus in genom springor och vrår.
Sen så har veckan följts av en rad kära återseenden med familj och vänner, läsa en äkta pappers-GP varje morgon, äta filmjölk och kanske var veckans höjdpunkt den underbara lunchen hos nordviksvännerna - nyfångad stekt makrill med färskpotatis och stuvad spenat.
Fredagen bjöd på det bästa återseendet - John kom hem från Shanghai!
Men sen kom bakslaget som väl får sägas vara veckans riktiga lågvattenmärke.. Och nu talar jag inte om Sveriges förlust mot England i EM utan Magsjukan!!! Ett illamående, en ångest och ett in och utåtvändande av magen utan dess like. Urk säger jag bara. Enda trösten är väl att det inte var något smittsamt så ingen mer än jag fick det. Någon får ta smällen liksom, hehe.
going home
tysk service
Okej, så idag var det jag som fick traska ut i regnet och bege mig mot Hoheporte 6 och hämta upp biljetterna mot uppvisande av mitt pass. Då kunde jag ju lika gärna gjort så här från första början!
Nu kan ni ju fundera på vad det är för konsert vi ska gå på... Kommer nog bli en annorlunda upplevelse, muuoohaaa!!
hej o hå - ut o gå
värdefulla biljetter...
skratta eller gråta?
Men det kan skifta i livet, bli sämre, bli bättre. Jag vet att jag hade böjveckseksem som bebis men det försvann rätt snart. Sen har jag alltså levt utan eksem ända fram till 37 års ålder. Visserligen alltid haft torr hud men inga större besvär. Sen detta Atopiska började då. Men nu vet jag exakt hur jag ska behandla detta eksem och det kommer att bli bättre, kanske försvinna, men alltid ligga kvar latent och kan när som helst ploppa upp igen.
Håhåjaja. Man får tänka som så att det finns betydligt värre saker här i livet. Nu ska jag sätta igång med min dagliga rundsmörjning och hoppas även på en solig sommar med mycket bad för det hjälper också!
Tysk Schlager med..
...Helene Fischer!
http://www.youtube.com/watch?v=UJw23Uj8Klc&feature=related
bild lånad från Google bilder.